Sök:

Sökresultat:

50 Uppsatser om Sć länge vi bćda andas - Sida 1 av 4

Familj, moderskap och incest i SÄ lÀnge vi bÄda andas : En queerteoretisk temastudie av Stephenie Meyers SÄ lÀnge vi bÄda andas

This paper examines in what way the heterosexual matrix is challenged by Stephenie Meyer in Breaking dawn (SÄ lÀnge vi bÄda andas). By doing a thematic study on the various family constellations appearing in the novel, I search for the queer elements in it. I discuss incest, family building and motherhood, and find that there are numerous queer elements associated with the themes I have chosen. I conclude that the Cullen family challenges the heterosexual matrix, despite not being typical queer vampire characters. I also find that building a successful family is not based on gender or constellation otherwise, but is instead dependant on democracy and equality.

Andning pÄ djupet : Hur Funktionsinriktad musikterapi kan stimulera och bearbeta andningen

Andas Àr det första vi gör omedvetet, dÀrför behöver vi inte lÀra oss andas. FrÄn det första andetaget andas vi helt rÀtt. Senare i livet kan det gÄ snett i tekniken och dÄ kan vi behöva medvetandegöra vÄr andning. I FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) finns redskap för att bearbeta andningen pÄ ett effektivt och lustfyllt sÀtt.Lasse Hjelm (FMT-metodens grundare) betonar vikten av att andningen Àr inordnad i helhetsutvecklingen. För att nÄ optimal prestationsförmÄga mÄste varje rörelse koordineras med andningen i en rytm.Syftet med detta examensarbete var att beskriva FMT-metoden samt göra en fördjupning i Àmnet andning.

MÀnniskors upplevelser av andnöd

Andnöd Àr ett symtom pÄ störd andning som leder till oro och Ängest. Det Àr en subjektiv upplevelse som inte kan skattas av andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av andnöd. Studien baserades pÄ tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier som alla beskrev olika aspekter av andnöd: kÀnslan av att kvÀvas, vilja kÀmpa för sitt liv och vara uppfylld av att andas: rÀdsla, osÀkerhet och panik för att kanske dö: att inte orka kÀmpa och vilja dö: och vilja ha nÀrhet, bli hörd, sedd och förstÄdd.

Andas in, Andas ut : Mindfulness som en daglig rutin i förskolans vardag

Syftet med denna studie Àr att försöka förstÄ barnens tankar och idéer nÀr de fÄr prova pÄ mindfulness. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan anvÀndas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 Är och Àr alltsÄ en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp pÄ en förskola. HÀr har jag tillsammans med fem barn, i Äldrarna tre till fem Är, undersökt mindfulness.

Som att andas genom ett sugrör : Patientens upplevelse av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom med fokus pÄ Ängestsymtom

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Àr en underdiagnostiserad sjukdom som drabbar allt fler individer. Sjukdomen förekommer frÀmst bland rökare men Àven icke-rökare kan drabbas. De mest förekommande symtomen vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom Àr andfÄddhet och andnöd. Symtomen pÄverkar varandra och kan ge upphov till en kÀnsla av Ängest hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom med fokus pÄ Ängestsymtom.

Att andas för egen maskin -IntensivvÄrdssjuksköterskans anvÀndning av ett protokoll i frÀmjandet av respiratorweaning

Att andas Àr det första och sista en mÀnniska gör i livet och dÀrför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna sjÀlvklarhet kan dock snabbt förÀndras vid svÄr sjukdom dÀr intubering och respiratorvÄrd kan bli nödvÀndigt för att upprÀtthÄlla adekvat saturation. Detta Àr mÄnga gÄnger en traumatisk upplevelse för patienten. IntensivvÄrdssjuksköterskan Àr den som befinner sig nÀrmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstÄnd.

Den psykosociala miljöns pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet hos patienter med andningsbesvÀr

Sammanfattning: MÀnniskor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvÀr med att kunna andas. Det finns mÄnga olika faktorer i miljön som kan pÄverka deras andning och vÀlbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och vÀlbefinnandet hos patienter med andningsbesvÀr ur ett patientperspektiv. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstÄdd samt kÀnslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps vÀlmÄende.

Den psykosociala miljöns pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet hos patienter med andningsbesvÀr

Sammanfattning: MÀnniskor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvÀr med att kunna andas. Det finns mÄnga olika faktorer i miljön som kan pÄverka deras andning och vÀlbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och vÀlbefinnandet hos patienter med andningsbesvÀr ur ett patientperspektiv. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstÄdd samt kÀnslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps vÀlmÄende.

MÀnniskan och skogen : En artikelserie om mÀnniskans relation till skogen ur ekologiska, ekonomiska, juridiska och sjÀlsliga perspektiv

För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fÀbodliv Àr skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen dÄ den finns i allt frÄn luften vi andas till  arbetstillfÀllen. I "SkogsbrÀnsle skapar arbete pÄ hemmaplan" möter du nÄgra av personerna som skogsindustrin sysselsÀtter.Hur ska vi förvalta den stora tillgÄng som skogen Àr? I "NytÀnk i skogsfabriken" kan du lÀsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i SkogsvÄrdslagen" fÄr du veta varför den som inte tar miljöhÀnsyn vid en avverkning slipper straff..

VattentÀta och ?andande? textilier

Rapporten innefattar en jÀmförande studie mellan olika typer av membran och belÀggningar.FrÀmst sker en jÀmförelse mellan materialens förmÄga att andas. VattentÀthet testas pÄ nyamaterial och efter olika sorters nötning sÄ som martindale, flexing och tvÀtt för att fÄ en ökadförstÄelse för materialen. Verktyget som anvÀnds i studien för att mÀtaÄnggenomslÀppligheten Àr hudmodellen. Resultatet presenteras med ett Ret-vÀrde vilket Àr enförkortning pÄ Evaporative resistance of a textile. Metoden anvÀnds för att pÄ ett bra sÀttsimulera hur huden svettas.Projektet har utförts pÄ Swerea IVF som Àr ett forskningsinstitut belÀget i Mölndal.Hudmodellen Àr en av de senaste stora investeringarna pÄ Swereas textil och plast avdelning.Resultatet av studien visar att laminat andas bÀttre Àn belÀggningar, dock har bÀrarmaterialetstor inverkan pÄ resultaten.

Barns förestÀllningar om begreppet luft - En undersökning gÀllande sex- och ÄttaÄringars förestÀllningar

Denna undersökning gÀller sex- och ÄttaÄringars förestÀllningar kring begreppet luft. Jag har undersökt nÄgra av de förestÀllningar som finns hos barn före och efter experimentcentrerad undervisning samt hur förestÀllningarna pÄverkas under experimentens gÄng. För att fÄ fram förestÀllningarna har bÄde intervjuer och observationer genomförts med barnen som har varit tio till antalet. Resultatet visar att barnen bÄde under intervjuerna och experimenten tar luft som nÄgot givet och de Àr sÀkra pÄ dess existens. NÀr barnen sjÀlva associerar kring luft framkommer det att de tÀnker pÄ sÄdant som moln, vinden nÀr det blÄser, eller vindens egenskaper och inte bara till att vi behöver luften nÀr vi andas.

Cirkushallen i Alby : Cirkushall i Alby

Lungan a?r fo?r mig ett organ som har mycket med koncentration att go?ra. Man tar ett djupt andetag innan man tar sats, man tar ett djupt andetag innan man hoppar och man andas ut efter man landat.Na?r man tar det da?r djupa andetaget a?r det ocksa? en muskel som spa?nner mot revben. Man ka?nner hur hur en mjuk och oformlig massa fa?r kraft och tar spja?rn mot benen och testar strukturens begra?nsningar.

" Att lÀsa Àr som att andas"

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfÀllen diskuterats i svensk politik som en möjlig ÄtgÀrd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne Àr en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och pÄ grund av detta erhÄller ett mildare straff för sina brott. Flera andra lÀnder anvÀnder sig av kronvittnessystem pÄ grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det Àven finns problem med systemet. Syftet med denna studie Àr att besvara frÄgan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Upplevelsen av oro och rÀdsla hos personer med lungcancer: En litteraturstudie

Personer som drabbas av lungcancer kan kÀnna oro och rÀdsla. För att sjukvÄrdspersonal ska kunna ge en individuell omvÄrdnad till personer med lungcancer, krÀvs kunskap om deras upplevelser av oro och rÀdsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av oro och rÀdsla hos personer med lungcancer. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsykINFO och PubMed. 28 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

3D-grafiks betydelse i exponeringsterapi mot klaustrofobi

Syftet med denna studie var att undersöka 3D-grafikens betydelse vid anvÀndandet av 3D-miljöer i virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi. Klaustrofobi Àr rÀdslan för inte kunna andas eller kÀnna sig instÀngd i slutna rum. Enligt tidigare forskning har virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi visat sig vara en effektiv, billig och sÀkert metod. Forskning har dock inte visat vilken inverkan 3D-grafiken i miljön har pÄ anvÀndaren.För att besvara undersökningens frÄgestÀllning skapades tvÄ artefakter - en miljö i abstrakt grafisk stil samt en miljö i realistisk grafisk stil. En fokusgrupp med tre individer med klaustrofobiska tendenser utan diagnos för klaustrofobi fick uppleva de bÄda miljöerna och fylla i tvÄ enkÀter samt delta i en intervju.

1 NĂ€sta sida ->